Naturreservat i Hannäs |
||
|
|
||
| Hägerstad slotts
ekhage |
||
|
|
||
|
Hägerstad slott är ett 6 hektar stort naturreservat som bildades 2002 för att bevara områdets grova ekar. I träden lever den hotade läderbaggen. I reservatet finns också spännande fornlämningar från järnåldern. Promenera på krönet av den vackra, långsträckta Vinåsen som bildades under den senaste istiden. Smältvatten från isen transporterade krossat bergmaterial som rundslipades i isälvarnas strida strömmar. Då älven mynnade ut framför iskanten bildades rullstensåsar av sand, grus och sten. Det mjukt rundade isälvsmaterialet kan studeras längs med vägen i norra delen av reservatet. Betesmarken som breder ut sig på åsen får sin karaktär av månghundraåriga jätteekar. På och i ekarna lever en stor mängd sällsynta lavar och insekter. Den ovanliga läderbaggen lever i mulm, en sågspånsliknande blandning av gnagrester, spillning och döda insekter som bildas i ihåliga ekstammar. Soliga sommardagar finns goda chanser att se den ca. 3 cm långa skalbaggen krypandes på ekstammen av en av reservatets värdefulla mulmek strax söder om parkeringen. Längs åsen finns ett gravfält 60x345 m bestående av minst 55 fornlämningar. Dessa utgöres av 26 högar, 24 stensättningar, 5 treuddar, helt eller delvis övertorvade. Gravfälten från yngre järnålder är oftast belägna på moränkullar inom den odlingsbara marken i anslutning till jordbruksbebyggelsen. Detta stämmer väl med gravfältet vid Hägerstad slott som är beläget på en moränrygg vid åker- och sjökant. |
|
|
Reservatets grövsta ek står på den lilla ön
Gravholmen i områdets södra ände. |
På Gravholmen finns även en grav av senare datum.
Det är Hägerstad slotts byggherre, Hugo Beijers familjegrav. |
|
|
Åsens naturreservat |
||
|
|
||
|
Åsens naturreservat bildades 2007 för att bevara och restaurera trädklädda hagmarker, lövnaturskogar och barrnaturskogar med ett stort inslag av gamla träd och död ved. I området har påträffats många rödlistade mossor, lavar, svampar och insekter, främst knutna till gamla träd och grov död ved. De hävdade miljöerna liksom naturskogsmiljöerna och de sällsynta och hotade arter knutna till dessa skall bevaras och populationer utvecklas. Syftet ska nås genom att området undantas från skogsbruk och delar lämnas för fri utveckling. I stora delar av området kommer skötselåtgärder att vidtas för att gynna lövskog och hävdgynnad biologisk mångfald. Området hyser till exempel en ovanligt artrik fjärilsfauna. Dagfjärilar har mycket översiktligt inventerats och då påträffades flera krävande arter där 3 arter är rödlistade. De mest intressanta arterna i området är klöverblåvinge, silversmygare, bredbrämad bastardsvärmare och smalsprötad bastardsvärmare. I reservatet finns en rik lavflora med flera rödlistade arter som till exempel lunglav och stor knopplav på gamla ädellövträd. På tallved uppe på berget i söder växer också ladlav. På ved kan man även påträffa de ovanliga arterna grön sköldmossa och vedtrappmossa i fuktiga lägen. I området finns också en rik svampflora med flera mycket ovanliga arter. Mest intressanta är förekomsten av raggtaggsvamp och mjukporing som båda är klassade som starkt hotade i den nationella rödlistan. Stora delar av den lågt liggande marken i reservatet har historiskt utnyttjats som slåtteräng. På själva åsen finns husgrunden av gamla Åsen, som var dagsverkstorp under Målen till slutet av 1800-talet. |
|
|
|
Inom området finns flera bäckar och dammar som tidigare |
||
![]() |
![]() |
|
|
Inom området finns ytterligare en husgrund med
spisröse, |
||
|
Området är lättillgängligt och Östgötaleden går genom området. En mindre vandringsslinga utgår från parkeringsfickan. I väster anslår reservatet några välbesökta fiskesjöar med insatt ädelfisk förbehållet Sportfiskeklubbens medlemmar. Här finns även bryggor och en anordnad grillplats med ett vindskydd tillgängligt för allmänheten. |
|
|
| Grävsätters
naturreservat - Urskog |
||
|
||
|
Linnéan förekommer i huvudsak i barrskog, men blir alltmer sällsynt på grund av förändrad skogsskötsel. Linnéan blommar i juni. |
||
|
Ändamålet med urskogsreservatet är att ge nutidsmänniskan en
föreställning om hur skogarna såg ut innan människan började att
påverka dem.
Urskogen har uppkommit på naturlig väg, dvs. genom självsådd. Den har troligen inte varit föremål för något ingrepp genom avverkning. Skogen är så tät, att en planta kan spira och ett nytt träd utvecklas, endast när något gammalt träd dör eller faller. Träden har därför mycket varierande åldrar. De äldsta är 200-250 år gamla. I nutida kulturbestånd är alla träd i stort sett lika gamla. Urskogens kubikmassa är dubbelt så stor som i en normal slutavverkningsskog eftersom den är ogallrad. Tillväxten är mycket låg på grund av hög ålder, röta och andra skador.
|
![]() |
|
| Urskogsreservatet efter Gudrun 2005 | ||
![]() |
En mindre vandringsslinga går genom urskogen och intilliggande marker. Den passerar ett linnéabestånd i kanten av urskogen. | |
|
(§) För allas trivsel och för att natur- och kulturvärdena i reservaten ska bestå är det viktigt att alla besökare visar hänsyn. Förutom de generella regler som gäller vid vistelse i skog och mark, är det inom naturreservat förbjudet att
|
||
|
|
||
| Copyright © Hannäs Utvecklingsgrupp | ||